Terminshandelns kollaps och mer bilateralt
Alltmer krafthandel sker bilateralt. Det märks på terminsmarknaden Nasdaq Commodities, där omsättningen på nordisk kraft förra året föll till 442 TWh. Det är det näst lägsta på åtminstone två decennier, bara omsättningen 2022 var sämre. Helst skulle omsättningen vara kanske 5 till 10 gånger högre för att terminsprissättningen ska kunna utgöra en referens på vad säljare och köpare fundamentalt tror på priset i framtida leverans. Som jämförelse är omsättningen på den tyska terminsmarknaden 8 gånger högre än terminshandeln i Norden, vägt efter volym.
Även om handeln på terminsmarknaden har torkat upp är behovet hos producenter att sälja och konsumenter att köpa minst lika stort. I en så prisvolatil och samtidigt viktig energiråvara som el är riskaptiten generellt mycket låg och behovet av att säkra priser och volymer mycket högt. Elhandeln fortgår, men bilateralt och på plattformar hos elhandlare och mäklare. En av nackdelarna är att priset inte längre är allmänt känt och värderingen blir utmanande. Särskilt som likviditeten på terminsmarknaden kan ge felaktiga indikationer.
Antalet Power Purchase Agreements ökar
Parallellt med driftsättningen av förnybar kraft har också marknaden för Power Purchase Agreements (PPA) växt kraftigt. Enligt uppgift ökade antalet företags-PPA i Europa med över 50 procent 2023 till 10,4 GW i kontrakterad kapacitet. PPA-avtal blir alltså ett allt viktigare sätt för företag och industrier att säkra sina framtida kraftleveranser i pris och volym, och för producenter av förnybar kraft att säkra en bottenplatta av framtida intäkter.
Elkonsumtionen i Sverige bör öka från 140 TWh idag till 230 TWh 2030 och 330 TWh 2045. Med tanke på att mycket av produktionen som då kommer utgöras av förnybar kraft i bilaterala avtal så kommer behovet av PPA-avtal öka i många år till. Det ökar också behovet hos fler aktörer att förstå, korrekt värdera och strukturera sådana avtal.
Pay as produced och baseload delivery
Pay as produced och baseload delivery är två olika avtalsmekanismer för att bestämma leveransvolymen. Vid Pay as produced sker energileveranser endast vid faktisk produktion vilket medför att volymerna är osäkra i både tid, profil och volym. Baseload delivery är att parten som ställer ut kontraktet garanterar en given energivolym varje timme. Det innebär att utställaren sitter på riskerna och behovet att handla sig i balans. Genom att bestämma om PPA-avtalet ska vara pay as produced eller baseload delivery kan parterna justera vem som ska ta volym-, profil- och prisrisken. Justeringen kompenseras med ett högre eller lägre pris.
Virtuella PPA
Ett virtuellt PPA är ett finansiellt kontrakt mellan en producent och en köpare av el, baserat på en portfölj av förnybara kraftslag eller med olika avtalade parametrar som inte reflekteras i underliggande kraftproduktion. Exempel på sådana parametrar är prisgolv, tillgänglighetsgarantier och pristak.
En helhetslösning för verksamheten
Både PPA- och VPPA-avtal har fördelar och utmaningar. Fördelarna är att de ger en prissäkring, en möjlighet att investera i ny förnybar elproduktion och en möjlighet att öka utbyggnaden av kraftproduktion. Utmaningarna är att de kräver en noggrann analys av pris, volym och profilrisker, regelverk och marknadsförutsättningar.
Sigholm anlitas idag i flera olika steg av PPA-affären, både i Sverige och utomlands. Vi har en helhetslösning med stor dataförmåga, analyskapacitet, djupa marknadsinsikter, långtidsprognoser och kontakter med producenter, industrier och aggregatorer. Genom att anlita oss på Sigholm får du tillgång till vår kompetens, erfarenhet och verktyg för att hitta den bästa lösningen för dina PPA-affärer. Vi kan hjälpa dig att utvärdera, förhandla och implementera PPA- och VPPA-avtal, så att de passar din verksamhet och din energistrategi.
