Huvudslutsatser från långtidsprognosen i december

Långtidsprognosen är uppdaterad

Sigholm Tech kvantifierar och analyserar kontinuerligt de stora förändringar som pågår i Europas energisystem. I vår färska långtidsprognos har vi vägt samman flera olika aspekter och simulerar elpriset för åren 2023-2050 per svenskt elprisområde och per kraftslag. Innehållet redogör för utvecklingen på de globala energimarknaderna och vilken påverkan det får på europeisk, nordisk och svensk kraftprissättning. Alla olika prisdrivande faktorerna redovisas var för sig.

I decemberprognosen inkluderas också en fördjupning om Kinas energianvändning och vilka konsekvenser den får på globala bränslemarknader, hur tillgången på mer flytande fossilgas ser ut framåt och ett expanderat resonemang kring vind- och solkraftsprofiler. Nedan följer ett axplock av de slutsatser som kommit fram under arbetet.

Hög leveransosäkerhet

Energikrisen fortsätter att mildras av rekordmilda temperaturer även i år. Uttagssäsongen ur europeiska gaslager påbörjades inte förrän 20 november i stället för i mitten av oktober. Men förlusterna av rysk energiimport har långvariga konsekvenser, särskilt för tillgången på fossilgas. Rysk gas motsvarade 40 procent av EU:s totala import innan kriget. Kombinerat med sinande inhemsk produktion gäller det för Europa att skifta importkälla från traditionellt förutsägbara rörledningsleveranser från Ryssland till flytande, fartygsburen fossilgas. Det innebär ett skifte från långa kontrakt på en regional marknad till spotinköp i global konkurrens. Europa kommer därför troligtvis även i fortsättningen att få betala ett högre pris än tidigare för att tillgodose behovet. Utbudet av flytande fossilgas är tidvis ansträngt, men situationen beräknas gradvis förbättras allteftersom ny exportkapacitet driftsätts.

Figur 1: Driftsättningen av LNG-produktionskapacitet ökar kommande år. Men både Asien och Europa vill ha leveranserna. Vi redogör för stor del av Europas behov som hittills avtalade volymer kan tillgodose, och hur stor del av försörjningen som fortfarande är osäker.

Risker i träbenet

I bränslebenen avfall- och biomassa har utbudsstörningen på energimarknaderna kombinerat med avsaknaden av transparenta marknader, en eftersatt riskhantering och en rigid prissättningsstruktur till kunder nedströms drastiskt ökat riskerna i kraft- och värmeverksamheter på ett sätt som fortfarande inte har sjunkit in hos många av branschens aktörer.

Lasten stiger snabbt

Efterfrågan på elektricitet spås stiga både i Norden och Sverige. År 2026 väntas bli det första året sedan 1985 som efterfrågan på el i Sverige strukturellt ökar. Elektrifieringen av befintliga verksamheter och nya industrietableringar bör resultera i att efterfrågan ökar snabbare än driftsättningen av ny kraftproduktion. Det förut så frodiga nordiska kraftöverskottet kommer därför snabbt att krympa. Som en konsekvens kommer elprisrabatten som konsumenter i flera nordiska prisområden åtnjutit jämfört med andra europeiska områden snabbt att försvinna på ett sätt som kommer att förvåna många aktörer, särskilt i norra Sverige. I slutet av prognosperioden bildas ett underskott i kraftbalansen som hotar industrins elektrifiering av nya och befintliga verksamheter. Det hela lär bli en skakig resa.

Robusta koldioxidpriser

De senaste årens reformer av koldioxidpriser har skapat ett starkt momentum. EU:s Fit for 55-reformer implementeras kommande år. Den fortsatta åtstramningen och expansionen av EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) har ökat utsläppsrättspriserna med faktor 17, från 6 EUR/ton 2017 till att för första gången nå 100 euro/ton koldioxid 20 februari i år. Den kraftiga uppgången motsvarar 75 öre/kWh påslag på marginalkostnaden för att generera kolkraft och 31 öre/kWh för gaskraftverk. I år har priset snittat 85 euro/ton, vilket är en betydligt svagare prisnedgång än i andra råvaror. Dagens koldioxidpris är troligtvis för lågt för att uppfylla klimatmålen.

Marknadslikviditeten fortsätter falla

Marknadslikviditeten på terminsmarknaden Nasdaq fortsätter att falla. I januari till november 2023 handlades och clearades endast 391 TWh nordisk kraft på Nasdaq. Likviditetsförlusten späder ut terminsmarknadens funktion som en referens av köpare och säljares förväntningar på elpriset i framtida leverans. Användbarheten av priskurvan i investeringsbeslut, säkringsstrategier och vid budgetering späs därmed också ut.

Figur 2: Terminsmarknadshandel på Nasdaq sedan 2001. Likviditetsförlusten minskar terminsmarknadens roll som referens på köpare och säljares förväntningar på elpriset i framtida leverans.

Risk och omställning

Eftersom riskerna i det nuvarande energisystemet har stigit drastiskt sedan 2021 och exponerat stora leveransosäkerheter så är en omställning bort från ett fossilbaserat energisystem relativt sett mindre riskfyllt än tidigare. Men det är mycket kvar att göra i både kraft- och värmeaffären, för kunderna önskar säkra leveranser, låga utsläppskostnader och förutsägbara priser. Det högre ränteläget ställer högre krav på kapitalintensiva projekt, vilket i sin tur ökar sannolikheten att vi kommer se fler internationella politiska initiativ.