I EnergiStrategiPodden för vi samtal med experter och ledande röster inom energibranschen för att utforska och analysera strategier och utmaningar.
Ecodesigns-direktivet tar fasta på att förbättra produkters miljöprestanda i livscykeln. Utmaningen är att vi idag på flera sätt fortfarande är fast i en konsumera-släng-logik, vilket inte kommer fungera om kontinenten ska bli nettonoll till 2050. Både producerande företag, tjänstesektor och slutkonsumenter kommer behöver förändra sina beteenden. Ett av de företag som är positionerade för att följa med samhället i den förändringen är Stena Recycling som sysslat med återvinning mycket länge. Hur påverkar behovet av cirkularitet hur industrier, producenter och kunders logik? Hur påverkar det affärsmodellerna? Ja, det här kommer driva affärsutveckling och Sara Davidsson, hållbarhetschef på Stena ger oss insikter om hur förändringarna påverkar allt från tekniska val till hur affärsrelationerna behöver förändras.
När det höga gaspriset chockar alla sätter det fart på hela ekosystemet inom energibranschen att göra snabba förflyttningar. Även inom shipping och termisk produktion. Håkan Agnevall är vd på det finska globala bolaget Wärtsilä och argumenterar för att den europeiska marknaden behöver få nya funktioner för att snabbt öka det stora inflödet av förnyelsebart. De menar att om vi i Europa lyckas integrera 1 100 GW med tillhörande 20 GW termisk och 50 GW batteri-balansering kan vi spara 100 miljarder € jämte att fortsätta med fossilt samtidigt som vi sparar 200 miljoner ton CO2. Även shipping ser den här trenden och marknaden för förnyelsebara bränslen ökar snabbt. Bränslebyten kommer behöva ske på en mängd platser och för det behövs, ja, ni gissade det, mer förnyelsebart. Hur ser den här utvecklingen ut enligt Wärtislä och hur påverkar det affärslogiken? Håkan hade också en film som präglat hans syn på behovet av klimatarbetet och "dekarbonisering" av samhället: https://www.youtube.com/watch?v=OdzqURtlrDQ
Energifrågorna har alltid varit viktiga för fastighetssektorn men är kanske nu, mot bakgrund av stigande räntor och höjda kostnader överallt, ännu mer i ropet än någonsin. Att kunna bli herre över sin egen el- och värmekonsumtion kräver förflyttning. På Newsec leds den satsningen av Christoffer Börjesson. Newsec, som ägs av bolaget Stronghold, är verksamma inom fastighetsförvaltning och rådgivning inom fastighetssektorn. Med cirka 2 000 medarbetare och 650 miljarder under förvaltning är de aktiva över sju länder i Norden och Baltikum. I dag pratar vi om vad energipriserna leder till för typ av motåtgärder hos Newsec och vad det samspelar med för framtida behov hos deras kunder.
Ett av de snabbväxande bolagen med att bygga VPP, alltså Virtual Power Plants, är Flower Technologies där både 41:an invest har gått in tillsammans med Ellevio Energy Solutions för att vara med och matcha det behov av flexibilitet som behövs i elsystemet framöver. Att styra tusentals snabbladdare, stora solcellsparker och batterier mot stödmarknaderna är något som allt fler har fått upp ögonen för. Utvecklingen sker supersnabbt och tillväxten är på flera håll exponentiell. Hur ser vd:n John Diklev på var marknaden är just nu, vart är den på väg och vad som krävs för att konkurrera?
Konsultbolagen WSP och AFRY är både stora och välkända för de flesta av våra lyssnare. Anna Nordling leder energi- och infrastruktur inom WSP och Mats Wang-Hansen leder managementområdet inom energi på AFRY. Med sina långa erfarenheter inom energibranschen har de samlat på sig en bredd av kunskap om dagens konkurrensläge: både för bolagen, kunderna och Sverige som helhet. Som konsultbolag är det också viktiga kompetensförsörjare åt energimarknaden, varför vi pratar kompetensbehov hos energibolag och hur det matchas av konsultbolagens utveckling. Det saknas inte utmaningar inom energibranschen och vi tog chansen att nyttja Anna och Mats kompetenser för att förstå nuläget och spana in i framtiden.
Länsstyrelsen i Västerbotten har fått ett särskilt regeringsuppdrag att titta på vad som behövs för framgångsrika tidiga samrådsprocesser. De borde veta efter att på rekordtid varit med och givit tillstånd till Northvolts etablering i Skellefteå. För stora etableringar, börjar nu dyka upp i allt fler regioner vilket ställer krav på en helt ny typ av bredare samordning mellan alla de intressen som påverkas av den. Hur ska exempelvis Länsstyrelsen se på att både vara rådgivande i tillståndsprocessen och samtidigt vara den myndighet där besluten ska fattas? Helene Hellmark Knutsson är Landshövding i Västerbotten där dessa erfarenheter blivit viktiga i att förstå även hur andra regioner i Sverige ska ta sig igenom den samrådsprocess som behövs för att medla mellan olika intressenters önskemål, miljömål och andra krav på från myndigheter. Möjligtvis kommer vi behöva bli särskilt bra på samtal och att skapa tillitsfulla relationer mellan de personer som har helt olika syn på vilka mål som ska prioriteras. Samtidigt har Regionerna fått ansvar för den "Regionala utvecklingsstrategin", något som tidigare låg på Länsstyrelserna. Vilka förutsättningar skapar det? Hur ser fördelningen mellan Stat, Länsstyrelse, Region och kommun ut? Har vi ens samma uppfattning om dessa roller mellan de olika delarna av landet? Det här är en del av samtalet kring vilka beslut vi centraliserar och vilka vi behöver hålla lokalt för att skapa acceptans för förändringen samtidigt som den behöver ske snabbt. Vi söker inte de rätta svaren men försöker belysa perspektiv och utmaningar som kommer med att lösa komplexa samhällsförändringar.
I varje globalt installerad GW havsvind är någon del av projektet från Danmark. En sådan supermakt har de blivit inom området. Jesper Kuhn Olesen är chef för Ørsteds projektutveckling vilket, om de skulle genomföra alla sina planer i Sverige, skulle göra dem till den största energiproducenten i landet med 18 GW vindproduktion under sina vingar. Jesper har varit med under hela Ørsteds vindkraftsutveckling och sett bolaget bli en världsledande aktör inom havsbaserad vind, där man redan hunnit bygga 26 parker över hela världen. Under samtalet får han resonera om vad som krävs för att bli riktigt framgångsrik vindkraftsutvecklare, vad som är svårt och vilka krav de kommer behöva möta i framtiden för att fortsätta hålla sig relevanta. Jesper menar att den första stora havsbaserade vindkraftparken i Skåne, från deras sida, kan vara klar 2029 om regeringen säger att de kan köra igång. I sann nordisk anda tog vi samtalet på svensk-danska. Kul att ha er med!
EnergiStrategiPodden pratar med Åsa Pettersson, vd på Energiföretragen och Anna Borg, vd och koncernchef på Vattenfall och hör deras nyckelpunkter för vad de tar med sig från konferensen "Energi 2023" första dag.
Regeringen presenterade i januari sin strategi för utvecklingen i norr där man understryker att investeringarna i bland annat fossilfritt stål och batterier är beroende av stat, kommun och näringsliv samverkar för att lösa alla de samhällsfrågor som dyker upp i och med omställningen. För att elektrifiera Sverige kommer inte bara med behov av ny koppar i elnäten utan har också en koppling till resurser att bygga hus, köra bussar, utbilda barn eller varför inte städa sjukhus. Peter Larsson är regeringens samordnare för Väster- och Norrbotten och har det mycket breda uppdraget att överbrygga målkonflikter och hjälpa till att skapa ny arbetssätt. Men det här är inte bara en fråga för de norra regionerna utan en som i allra högsta grad knyter an till hela landets förmåga till energiomställning. Peter sitter med ett unikt perspektiv på nycklarna att hitta gemensamma vägar framåt.
Vartannat år kommer Energimyndigheten med sin långsiktiga scenarioanalys. Nu har den kommit igen och den sträcker sig fram till 2050. Den här gången innehåller analysen en ganska stor spridning som bygger på att hur säker man egentligen kan vara på att stålundret i norr verkligen blir av. Hur tänker man om det? Analysen innehåller också data på hur det bedöms gå för biobränsemarknaden, kärnkraften, vattenkraften, elektrifiering av bilar, lastbilar och så vidare. Man kan läsa till sig massor av kunskap i den 165 sidor långa rapporten. Här får du en sammanfattning av den tillsammans med Energimyndighetens Robert Andrén.
John Hassler är professor på Stockholms universitet och är en av de stora inom svensk nationalekonomi och har länge forskat på klimatmål och vad effektiv policy är. Eftersom de europeiska regelverket i allra högsta grad sätter spelreglerna för energimarknaden är förståelse för hur effektiv policy centralt, inte inte bara för aktörer som ni navigera på den, utan också för Sverige som land. Hur antar vi en robust metod för att hantera klimatfrågan, givet alla osäkerhet som finns i att spå framtiden? Vilka utgångspunkter behöver man ha och vad leder det till för slutsatser? Och när vi väl kommit fram till det, vilket blir EU:s och de respektive staternas roll för att möjliggöra en smidig övergång från ett system till ett annat. Bör vi med statliga pengar stötta CCS och fossilfri stålproduktion? Allt detta och mycket mer i dagens avsnitt.
H2 Green Steel är en av de aktörer som har störst ambitioner att förflytta det svenska energisystemet. I den första fasen som innehåller att producera 2,5 miljoner ton fossilfritt stål kommer 10 TWh el att behövas. MKB:n fortgår men eftersom H2 var så snabba i startblocken har man fått din anslutningsförfrågan på 2000 MW godkänd. Hur skaffar man den mängden el och hur påverkar det marknaden? Luisa Orre, ansvarig för inköp, logistik och infrastruktur på H2GS berättar om utvecklingen, behoven och framtiden.
Förra veckan var det ett seminarie inbjudet av SvK, på temat flexibilitet och balansering mot bakgrund av forskningsarbetet runt Stockholm Flex. SvK: kortsiktiga analys pekar på att behovet ökar, Wärtsiläi en rapport som kom i veckan, menar på Europa kraftig behöver öka incitament för flexibilitet och balansering. 50 GW värt av batterier och ytterligare 19 GW flexibel kapacitet till 2030 för att kunna upprätthålla balans i näten. Så, vad har vi lärt oss av Stockholm Flex, har det tagit fart och om inte, varför?
Charlotte Bergqvist, ansvarig för etableringar i Sverige för Cloudberry, blev årets kraftkvinna förra året, 2022. Är du intresserad av perspektiv på branschen och en "go-get"-attityd så är det här avsnittet för dig. Charlotte har med sin erfarenhet blivit en av de riktigt rutinerade i svensk vindkraft och har dessutom suttit i styrelsen för både Power Circle och Svenska Kraftnät. I det här avsnittet börjar vi att prata om vikten av mångfald, förebilder och kompetens i branschen men glider sedan över till förutsättningarna och utmaningarna med att skapa ett helt nytt energisystem.
Den här veckan far vi till Örebro och det kommunala bolaget Örebrobostäder (Öbo). Bolaget har genom Jonas Tannerstads försorg kommit att bli ett av de ledande fastighetsbolagen när det kommer till smart energi. Vad som började som en energieffektiviseringsresa, har gått över till något där hela beståndet hanteras som "en maskin". I processen har man hamnat både i domstol runt hur upphandlingar får vara utformade och vilka regler som ska gälla för energigemenskaper. Dessutom har Jonas hunnit bli årets AI-svensk på grund av hur de använder AI för att hitta fel och effektivisera sina fastigheter. Med en trackreckord på över 50% energieffektivisering, och i nya områden potential att sänka effekten lika mycket kan de förändra hur man ser på att bygga nya stadsdelar. Och som en liten bieffekt ökar fastighetsvärdet med miljarder. Resten av branschen kopierar friskt! Hur ska energibolagen hänga med?