År 2020 genomförde Sigholm, på uppdrag åt Energiföretagen Sverige,kartläggning av Sveriges alla fjärrvärmeprismodeller. Syftet handlade om att bilda oss och intressenter en uppfattning om hur många olika prismodeller som fanns ute på marknaden. Anledningen till uppdraget var grundat i ett missnöje som hade uppstått bland fjärrvärmekunder där irritationen uppkom utifrån det faktum att allt för många fjärrvärmebolag uppfann sina egna prismodeller, vilket försvårade uppföljningen för de fastighetsbolag vars fastighetsbestånd täckte många olika kommuner.
När rapporten var klar stod det klart att svenska energibolag erbjöd marknaden 86 (!) olika prismodeller. Det betyder att fastighetsägarna som har ett fastighetsbestånd med bred geografisk spridning löper stor risk att behöva förhålla sig till mängder av olika prismodeller, vilket försvårar energiuppföljningen och energioptimeringen. Till energiföretagens försvar finns mängder av olika lokala förutsättningar som behöver sätta sin prägel på prismodellerna, men det är samtidigt ganska enkelt att landa i åsikten att de lokala olikheterna inte skiljer sig så mycket att vissa lokala fjärrvärmenät ska skaffa sig en egen lokal uppfattning av hur effekt, energi och flöde bör prissättas.
Ny teknik ger elmarknaden nya förutsättningar
Nu står vi återigen inför ett behov av att prissätta fjärrvärme annorlunda.
Energimätarna kan både mäta och samla in energianvändning per timme, vilket skapar nya utrymmen att prissätta spets och redundans för fjärrvärmebolagen. Med anledning av att elhandelspriser blir mer volatila samtidigt som elnätstariffer anpassas efter hög- och låglasttimmar skapas goda skäl att prissätta fjärrvärmen efter timmedelsvärden. Risken är annars stor att fastighetsägare runtom i landet kombinerar värmepumpsinstallationer med fjärrvärmespets då fjärrvärmen inte har lika aktiva prissignaler gentemot värmepumparna.
Termisk tröghet spelar inte samma roll
Historiskt har fjärrvärmeleverantörerna kunnat luta sig tillbaka och kommenterat att den termiska trögheten i nät och ackumulatorer har kunnat bjuda på spets och redundans till värmepumpsinstallationer, men om ett större kollektiv skulle anpassa den energifördelningen så kommer de långsiktiga marginalkostnaderna för fjärrvärmeaffären inte att leda till en lönsam affär.
Därför är det viktigt att fjärrvärmens prismodeller anpassas efter en modell som bygger på en så hög nyttjandegrad som möjligt. Det är det fjärrvärmen är till för.
Viktiga aktiviteter framåt
På fjärrvärmedagarna 2025 betonade Katja Lindblom och Henrik Näsström vikten av att:
- Övergå till timvärdesbaserade prismodeller om datakvaliteten tillåter det
- Snegla på branschkollegor så att vi uppnår en enhetlig prissättning av fjärrvärme
- Påbörja arbetet i tid. En prismodell förändras inte över en dag, då mätvärdesinsamling, systemverktyg och kundkommunikation tar lång tid.
