The podcast where we explore the evolution of the energy market

Martin Rokka, turbiningenjör på Göteborg Energi, diskuterar utmaningar inom kraft- och fjärrvärme. Han lyfter problematiken kring överlämning av ansvarsområden och hur detta sällan sker smärtfritt. Diskussionen berör de ökande kostnaderna för nya anläggningar trots ambitioner att återanvända befintliga system.Martin betonar behovet av standardisering för att minska kostnader och öka effektiviteten, men påpekar att ingenjörers tendens att optimera och skapa nya lösningar ofta leder till ökad komplexitet. Standardisering skulle även förbättra säkerhet och tillgång till reservdelar. Framtida utmaningar inkluderar volatila energipriser, digitalisering och förändrade kundbehov. Martin förklarar hur Göteborg Energi diversifierar sina anläggningar för att hantera osäkerheter och lyfter värmepumpars roll i ett flexibelt energisystem. Avslutningsvis diskuteras potential för biokol och CCS-teknik för att minska koldioxidutsläpp.

Baseload Capital är ett svenskt bolag som fokuserar på geotermisk energi som en koldioxidsnål baslastkälla. De utvecklar projekt världen över där man utvinner värme ur jordens inre för el- och värmeproduktion. Genom att samarbeta med olja- och gasindustrin samt investerare som Bill Gates Breakthrough Energy Ventures, vill de sänka borrningsriskerna och nå skalfördelar i både medel- och högtemperatursegmentet. Med storskaliga projekt i bland annat Island, Japan och USA, anser Baseload att geotermi kan komplettera förnybar sol- och vindkraft och därmed bidra till en hållbar energiomställning på global nivå. I dagens podd möter vi Alexander Helling, bolagets vd, för att diskutera strategi, teknik och vision för framtidens energimarknad.

LKAB, Sveriges statliga järnmalmsproducent, var en av de första aktörerna att beskriva hur de står inför en historisk omställning till fossilfri stålproduktion som drastiskt ökar landets energibehov. I samtalet med energichef Stefan Savonen framkommer att denna industriella transformation kräver omfattande samhällsinvesteringar i elinfrastruktur, transportnät och offentlig service. Hur driver man så komplexa förändringar och vilka hinder stöter de på? Samtidigt påverkas processen av ett förändrat omvärldsläge där kundernas prioriteringar kan ha skiftat från hållbarhet till försörjningstrygghet och kostnadseffektivitet. Vad krävs av bolaget och politiken i ett sådant läge?

Hur kan ett energisystem utformas för att kostnadseffektivt försörja städer i Sverige till 2050? Det är en fråga som Joel Bertilsson, doktorand på avdelningen för energiteknik vid Chalmers tekniska högskola, har undersökt. Genom sin analys och sina antaganden har han identifierat utmaningar för den förbränningsbaserade tekniken framåt. Värmepumpar är i ett elektrifierat scenario mer kostnadseffektiva än fjärrvärme. Men analysen bygger på antaganden som både kan föråldras och kanske till och med bli obsoleta. Hur kan forskningen både se till att visa resultatet för vad det är och samtidigt skapa förståelse för att det just är ett scenario man tittar på? Givet den oroliga omvärlden blir forskningens roll att bidra med faktaunderlag allt viktigare. En stor del av denna diskussion handlar därför om forskningens betydelse, vikten av att arbeta tvärfunktionellt och att vara nära samhällets behov av insikter.

I det här avsnittet av Energistrategipodden samtalar vi med Carl Berglöf, Regeringens nationella kärnkraftssamordnare. Tipsa om personer du vill att vi ska intervjua i podden: https://www.sigholm.se/energistrategipodden Podcasten är producerad av Sigholm - din samarbetspartner med energi i fokus: https://www.sigholm.se/

Energistrategipodden fokuserar på batterier med Emma Hellström, Flower Tech

Försäkringar handlar om att våga ta risk – som att köpa ett hus eller skydda sig mot oväntade händelser. Men i en tid av allt mer extrema väderförhållanden, som bränderna i Los Angeles 2025 och skyfallet i Gävle 2021, blir frågor om vad som är försäkrat och vem som bär ansvaret allt mer avgörande. För försäkringsbolag, vars kärna är att prissätta risk, är det en stor utmaning att förstå hur klimatförändringar påverkar deras verksamhet. I detta avsnitt möter vi Ylva Wessén, vd på Folksam, som försäkrar vartannat hushåll i Sverige. Hon delar sina insikter om klimatförändringarnas effekter på försäkringsbranschen och hur bolagen behöver anpassa sig för att möta framtidens risker.

Den norska regeringen skakades nyligen av en kris när Senterpartiet valde att lämna regeringssamarbetet i protest mot införandet av EU:s fjärde energimarknadspaket. Striden handlar om hur mycket kontroll Norge ska ge upp över sin energipolitik och vilka konsekvenser det får för elpriserna. Statsminister Jonas Gahr Støre svarade med ett nytt förslag: ett fast elpris på 40 öre per kWh – en åtgärd som fått både hyllningar och skarp kritik. Vad innebär detta för Norges framtida energimarknad? Hur påverkas resten av Norden? Och kan Norge verkligen avskärma sig från europeiska elpriser? I detta avsnitt diskuterar vi med nationalekonomen Nils-Henrik von der Fehr om den politiska stormen, marknadens reaktioner och vad som kan hända härnäst.

Pär Holmberg och Thomas Tangerås har lång erfarenhet av att forska på energimarknaden och har genom forskning på Institutet för Näringslivsforskning genom åren belyst flera aspekter av det svenska energisystemet. Nyligen debatterade de på DN Debatt om att det går att skapa ett effektivt energisystem utan statliga subventioner som en konstrast till åsikter om att staten nu behöver ge stora garantier till bland annat kärnkraftsutbyggnaden. Argumenten bygger på att marknaden är svårförutsägbar och att skattemedel tenderar att vara tröga att reagera på marknaden och omvärldens rörelser. Genom att förändra prisområden, tariffstrukturer, skatt och andra incitament bör det att genom bättre prissignaler mycket mer effektivt allokera kapitalet dit det gör nytta. I det här avsnittet försöker vi förstå dessa argument och vrida på dem. Nättariff - prissättning av elnätet. En nationell implementering av effekttariffer håller på att implementeras. https://ei.se/om-oss/nyheter/2025/2025-01-30-nu-infor-manga-elnatsforetag-effektavgifter---det-har-behover-de-forhalla-sig-till Intäktsreglering, det regelverk som styr hur elnäten får ta betalt med syfte att skapa skäliga priser för kunderna samtidigt som den långsiktiga leveranssäkerheten upprätthålls. https://ei.se/bransch/reglering-av-natverksamhet/reglering---elnatsverksamhet Kapacitetsfaktor eller ibland i Sverige kallad tillgänglighetsfaktor beskriver den effekt som kan förväntas vara tillgänglig under sommarens och vinterns topplasttimme. Det finns ytterligare en definition av kapacitetsfaktor är produktionen av energi under en definierad tidsperiod. I olika sammanhang används de här begreppen olika vilket skapat viss förvirring i debatten.

Föreställ dig en komplex fråga där parterna har starka känslor om vad som är rätt och fel. Kommunikation sker främst skriftligt och direkt, och ofta handlar det om att ena sidan försöker förklara varför den andra har fel. Den här typen av frågeställningar är vanliga i energibranschen, och vi behöver bli bättre på att hantera dem. Martin Sande, som arbetar på den icke-vinstdrivande konsultfirman Dialogues, har lång erfarenhet av att leda dialog i svåra samhällsfrågor. Ett av hans råd för att hantera dessa situationer är: "Gör problemet större, inte mindre." Detta råd är relevant oavsett om det gäller vargjakt eller vindkraftsetableringar. Inför julen reflekterar vi över dessa utmaningar och söker sätt att göra 2025 ännu bättre.