Podden där vi utforskar energimarknadens utveckling

Hela samhället ska gå igenom en förändringsledning i och med klimatomställningen. Det är i det stora med mer energiproduktion och det lilla i form av individens val av bil eller bostad. Hur får vi med alla medborgare i Sverige på den klimatomställlning vi ska gå igenom och som berör alla. Marika Palmér Rivera och Lisa Pelling från LO frågade sig vad människor i orter som Hultsfred, Målilla, Sollefteå och Ljusdal själva tycker och hur de ser på sin egen roll i den. Dagens samtal handlar om förmågan att lyssna in och förstå människors syn på förväntningarna på samhällskontraktet. För när det väl kommer till kritan behöver de flesta vara med på båten, om de stora målen ska bli av. Satsar vi tillräckligt på att få med oss "vanligt folk" på vad som ska göras så att vi kan undvika en motreaktion? Kan vi bli överens även om alla inte "drabbas" lika av omställningens förändringskrav? Tipsa om personer du vill att vi ska intervjua i podden: https://www.sigholm.se/energistrategipodden Podcasten är producerad av Sigholm - din samarbetspartner med energi i fokus: https://www.sigholm.se/

F&U är självklart något som alla energibolag behöver, speciellt i en omvärld där teknikutvecklingen går allt snabbare. De bolag som lyckas implementera nya tekniker snabbt är också de som kommer kunna möta den framtida kundens behov. Samtidigt kämpar många bolag inom energisektorn med just detta. Nya tekniker kommer och det är svårt att koordinera införandet i organisationer där både tekniker och processer är väl inarbetade. I det här avsnittet har vi med Vattenfalls forskningschef Ambra Sannino som berättar om sina erfarenheter av att bygga upp en organisation som både kan fånga upp, utvärdera och implementera ny teknik i allt från elnätet, vattenkraften, kraftvärmen och kärnkraften. Vi kommer också in på vad hon ser i sin spåkula när det kommer till energibolagens roll i det framtida energisystemet. Är det tekniken eller människorna som är den största utmaningen tro?

Det finska bolaget Fortum är en av Sveriges största energiproducenter med fokus på hållbar och utsläppsfri energi. Deras elproduktion baseras främst på vattenkraft och kärnkraft. De är också Sveriges största elhandlare vilket gör dem till en viktig aktör i omställningen. Förutom avfallsaffären jobbar de också med flera olika utvecklingsområden inom smart laddning, batterier och digitalisering. Peter Strannegård är Sverige-vd och har med sin breda inblick i energisystemet insatta tankar om dagens marknadsförutsättningar. I det här avsnittet beskrivs marknadsläget som det ser ut just nu och vilka tänkbara åtgärder ett bolag som Fortum kan tänkas vidta för att reagera på det.

Sveaskog är Sveriges största skogsägare, helägt av staten, och förvaltar cirka 11 % av landets mark och 14 % av skogen. Som stor markägare har bolaget viktiga samhällsroller, som att säkra försvarsintressen, hållbarhet och energiförsörjning. Förutom att leverera biomassa är Sveaskog även en betydande aktör inom vindkraft, även om de inte äger verken. Klimatomställningen medför nya behov inom biobränslen, biokol och elförsörjning, vilket kräver en omvärdering av bolagets roll. Samtidigt ökar kraven på hållbarhet från allmänheten och lagstiftaren. I detta avsnitt diskuterar vi med Per Callenberg, chef för hållbar affärsutveckling, om Sveaskogs framtida strategiska position.

Luleå står inför utmaningen att hantera de industriinvesteringar som väntas. Detta innebär frågor om hur kommunen ska finansiera nödvändig infrastruktur, bostäder och offentlig sektor utan att riskera invånarnas pengar. Samtidigt måste lokalpolitiken vara tillräckligt snabb för att inte bli ett hinder för omställningen, och stöd behövs från hela samhället för att investeringar som är viktiga för hela landet ska bli verklighet. Flera regioner ser Luleå som ett framgångsexempel. Vi diskuterar detta med Carina Sammeli, socialdemokrat och Kommunstyrelsens ordförande.

I det här avsnittet åker vi norrut, närmare bestämt till Luleå och Luleå Energi. Vi samtalar med Malin Larsson, vd på det kommunala bolaget där vi dyker ner i ämnen såsom Luleåmodellen och hur stat, industriaktörer och kommun samarbetar för regionens och Sveriges framtid. Vilka är framgångsfaktorerna? Det och mycket mer i veckans avsnitt.

Arne Bergvik är elmarknadsansvarig på Sigholm och har tidigare varit med i podden för att beskriva läget på marknaden. Som tidigare portföljförvaltare kommer han med en förståelse för riskhantering och analyser om var ansvaret ligger och hur det kan hanteras. I det här avsnittet pratar vi vad energy-only-marknaden löser och vad staten behöver lösa, protektionism och vad industrin behöver tänka på när svängningarna blir allt större.

Heidelberg Materials, tidigare känt som Cementa, behöver cirka 1 TWh till för att kunna gå i lås med alla sina omställningsplaner. Koldioxidinfångning är en central strategisk fråga eftersom utsläppsrätterna ska försvinna till 2040. Det är kort tid till dess. Karin Comstedt Webb är PA-ansvarig för detta börsnoterade bolag med 3 000 anställa i Sverige. Hon blev känd för allmänheten under den period då miljötillståndet för anläggningen i Slite på Gotland var uppe för prövning för ett antal år sedan. När det väl blev tydligt för politiker och allmänhet att ett avslaget tillstånd skulle kunna resultera i 20 miljarder i kostnader per månad för landet och riskerade skicka 180 000 person in i arbetslöshet så förändras synen på hur vågskålen såg ut. När Sverige ska ställa om ska risker tas och det gäller alla aktörer i branschen. Detta är därför ett bra exempel på vad statens roll bör vara i de fall som är av stort samhällsintresse.

I detta avsnitt talar Katja Lindblom, Affärsutvecklare inom energiteknik och Henrik Näsström, Affärsutvecklare om hur prismodellerna kan behöva anpassas till en ny situation på elmarknaden med låga elpriser och höga biobränslepriser. Utöver det diskuterar vi också andra insatser som kan göra att fjärrvärmen behåller sin konkurrenskraft mot andra uppvärmningsformer.

När Robert Andrén under våren 2024 meddelade att han inte fått förlängt mandat från regeringen var det många som blev förvånade. Robert har varit GD för Energimyndigheten sedan 2018 och varit med om både COVID, kriget och efterföljande energikris. Enligt ryktena en tillika uppskattat chef på myndigheten var både mandat och organisation växt under hans ledning. Vad är då anledningen till att han slutar och hur ser han tillbaka på sin tid om GD?