Hur blir fjärrvärmeaffären modern?

Energisystemet förändras kontinuerligt. Elpriset har blivit mer volatilt, kostnaden för koldioxidutsläpp har stigit kraftigt och prischocken under energikrisen bekräftade hur tätt olika bränslen är kopplade till varandra. Samtidigt har konsumenternas medvetenhet och digitala förmågor att agera på marknadssignaler förbättrats. För fjärrvärmebranschen är utvecklingen utmanande och fjärrvärmeleverantörerna har tvingats till rekordhöjningar av priset trots att de kompletterar det övriga energisystemet väl.

Att fjärrvärmen historiskt varit en prisvärd produkt, haft en låg grad av konkurrens och ett starkt politiskt stöd har gjort att förändringstakten i fjärrvärmebranschen har varit låg. Men nu minskar fjärrvärmens konkurrenskraft av framförallt tre anledningar:

• Prismodellen för fjärrvärme är konstruerad för att vara lättförståelig snarare än kostnadsriktig.
• Optimeringsplattformen som används reagerar inte tillräckligt snabbt på marknadsförändringar och beaktar inte tillräckligt många parametrar.
• Tillgångsportföljen är för begränsad och beroende på ett alltmer konkurrensutsatt bränsle.

För att inte kunden ska vilja lämna ett i grunden välutbyggt fjärrvärmesystem så måste fjärrvärmeaffären moderniseras. Prismodellen behöver spegla marknadsförutsättningarna, systemen behöver optimeras i realtid och tillgångsportföljen bör kompletteras med nya förmågor. Mycket av tekniken som behövs finns redan idag och fjärrvärmeaktörer kan mycket väl kunna återta sin rättmätiga plats som konkurrenskraftiga nyckelaktörer i energisystemet.

En föränderlig omvärld kräver dynamiska priser

Prissättning på värme och el skiljer sig stort. Fjärrvärmepriset bestäms typiskt ett år i taget utifrån en vald prismodell med en fast och en rörlig del (kWh). Några fjärrvärmeleverantörer har säsongsdifferentierade priser och några har effektprissättning. Syftet är att priset ska vara korrekt och tydligt, vilket kravställs i fjärrvärmelagen. På elmarknaden prissätts i stället elenergin av köp- och säljbud på olika marknader. Spotpriset räknas ut av en algoritm och prissättningen är transparent och lika för alla. Idag sätts priset per timme, men i början av 2025 ska prissättningen ske per kvart. 

Skillnaderna i hur värme och el prissätts blir utmanande när de båda energibärarna ställs mot varandra. Är prisskillnaderna stora och elpriserna volatila skapar det utrymme för att på ett lönsamt sätt använda el till värmeproduktion, särskilt för kunder med flexibla förmågor.

Den årsvisa prissättningen i fjärrvärme bygger också in stora pris-, volym- och tidsrisker i verksamheten, risker som nu delvis materialiseras i och med de kraftigt stigande bränslepriserna. Fjärrvärmeaktören behöver ta höjd för dessa risker när priserna för nästkommande år sätts och utfallet kan inte analyseras förrän i efterhand. Fasta priser suddar ut incitamenten för fjärrvärmekunderna att anpassa sin konsumtion när systemet är belastat. Spetslastpannorna som krävs när värmelasten är som högst är som regel en förlustaffär för fjärrvärmeproducenten.

En förändrad prismodell där den faktiska produktionskostnaden signaleras till kunderna skulle minska den totala systemkostnaden och öka transparensen. Affären vinner på kostnadsriktighet, transparens och bättre riskhantering.

Behovet av bättre fjärrvärmeoptimering

Kostnaden för värmeproduktion beror på vilka anläggningar som används för att möta konsumtionen. I dagens fjärrvärmenät planeras produktionen efter kostnad, buffertförmåga, förväntad last baserat på väderprognoser och i viss mån efter elpriset. Men den optimeringen är för trubbig idag.

Produktionen speglar inte marknadsförutsättningarna. Under långa perioder under uppvärmningssäsongen 2023–2024 låg spotpriset på el under marginalkostnaden för kraftvärmeverk. Trots det var det många som producerade. En mer aktiv styrning hade minskat bränsleförbrukningen och sparat stora summor pengar.

Kundens förmågor nyttjas inte fullt ut. Om incitamenten och prissignalerna skulle nå fram skulle till exempel fastighetssektorn genom digital styrning ha förmågor att jobba med systemet. Till exempel kan rumstemperaturen höjas marginellt när produktionskostnaden är låg för att sedan sakta sjunka när produktionskostnaden är hög.

Med snabbare och mer heltäckande optimering har det moderna fjärrvärmenätet stora möjligheter att kraftigt minska produktionskostnader och bränsleanvändning. För att nå dit och göra fjärrvärmen mer flexibel och robust behövs en digitaliseringsresa där fjärrvärmesystemet optimeras i realtid, beaktar fler parametrar och kommunicerar med fler aktörer än idag.

Tillgångsportföljen behöver diversifieras

Många fjärrvärmeproducenter har en tillgångsportfölj som är helt beroende av ett fåtal bränsletyper och det skapar stora affärsrisker. Flera biobränslen har dubblerats i pris de senaste två åren vilket har tvingat fjärrvärmeproducenter att i sin tur höja priset till i snitt 110 öre/kWh till sina kunder. Det motsvarar en höjning med i snitt 24 procent på två år, och många kunder är upprörda.

Genom att diversifiera sin tillgångsportfölj kan fjärrvärmeproducenten skaffa sig förmågan att producera värme på det sätt som för stunden ger lägst kostnad. Exempelvis kan fjärrvärmeproducenten använda värmepumpar och elpannor och jobba med elmarknadens prisvariationer. Buffertförmågan i fjärrvärmesystemet och den existerande infrastrukturens avlastning av elnätet ger en naturlig fördel mot att placera samma förmåga i respektive fastighet.

Bildtext: Elpriset i SE3 beroende på flexibilitet från 2014 till september 2024. En flexibel konsument som nyttjar el när priset är lågt får en lägre kostnad än snittpriset. Värmetrögheten i fastigheter och fjärrvärmen är bra exempel på konsumenter som kan vara flexibla.

Fjärrvärmens anpassning till framtiden

Fjärrvärmen har en unik ställning i att omhänderta, överföra och lagra energi i stadens energisystem och marknaden går mot allt större behov av att kunna förflytta den. Det bör Sverige och fjärrvärmebranschen bejaka. För att öka konkurrenskraften har branschen ett stort uppdrag i att modernisera sin affär. Elnät och elhandel blir tvingade till utveckling av EU, fjärrvärmen behöver tvinga sig själv.

• Prissättningen av fjärrvärmen behöver ske kostnadsriktigt efter marknadsförutsättningarna. Det kräver en dynamisk prismodell.
• Optimeringsplattformen behöver moderniseras för att möjliggöra bidraget av nya förmågor in i fjärrvärmenätet. Det kräver digitalisering och realtidsoptimering.
• Tillgångsportföljen behöver diversifieras för att skapa fler förmågor och öka fjärrvärmens konkurrenskraft.

Vi hjälper våra fjärrvärmekunder med helheten 

Genom en stor bredd i kompetenser har Sigholm möjlighet att stötta sina kunder i hela eller delar av processen med utblick, analys och genomförande av strategiska anläggningsförändringar.

Marknadsutblick - vi ger våra kunder kontinuerlig och gedigen marknadsbevakning av kraftbalans, marknadsutveckling, förändrade kundbehov, politiska interventioner och makroekonomiska för sina strategiska beslut.

Affärs- och anläggningsstrategi - tillsammans med våra kunders anläggningsägare och strateger analyserar vi slutsatser från övergripande trender till unika sammanhang för att utforska strategiska handlingsalternativ.

Beräkning och modellering - Sigholms energiingenjörer och systemutvecklare hjälper våra kunder att jämföra olika tillgångar genom att i detalj modellera olika utfall som ger underlag för dimensionering och teknikval.

Upphandling och genomförande - Sigholms projektledare stöttar våra kunder i hela resan från beslut till genomförande, allt från upphandling, byggnation och driftsättning.

Optimering och produktionsplanering - med fler olika typer av tillgångar och marknader som intradag och stödtjänster ökar komplexiteten i produktionsplanering och optimering. Med hjälp av Aurora by Sigholm skaffar sig våra kunder förmågan att agera med den snabbhet som de nya marknaderna kräver.

Prismodeller och kunderbjudanden - värdet av flexibel produktion och konsumtion behöver delas med kunderna för att skapa en attraktiv och konkurrenskraftig produkt. Sigholms affärsutvecklare stöttar sina kunder i framtagning av en kostnadsriktig prismodell som skapar rätt incitament och riskdelning.