Att leva i spännande tider
Det har varit ett mycket händelserikt första halvår 2023 och hösten lär bli minst lika utmanande. Jordens medeltemperatur är högre än någonsin, utsläppspriset kostsammare, biomassan dyrare och politiken osäkrare. Samtidigt fortlöper energikrisen och kan mycket väl bjuda på fler överraskningar. Här följer en överflygning av några viktiga aspekter inför hösten.
Kostsamma klimatförändringar
I och med väderfenomenet El Niño i Stilla Havet rusar nu temperaturerna globalt. Enkelt förklarat är El Niño den varma fasen av södra oscillationen och resulterar i varmare ytvatten och vindar än annars. Det är inget nytt fenomen, men eftersom temperaturerna nu globalt är så mycket högre än tidigare får El Niño ett kraftigare genomslag. I skrivande stund genomlever vi de varmaste julidagarna som uppmätts globalt och det ökar riskerna för att vi ska passera kritiska tippningspunkter. Klimatutmaningen är en mycket större kris än energikrisen och kommer överleva både Putin och den svenska kraftslagsdebatten. En tröst i klimatutmaningen är alla de beprövade alternativ som snabbt minskar utsläppen i energi-, industrin- och bostadssektorn. I många fall finns det också ett tydligt ekonomiskt samband mellan minskade utsläpp och ökad lönsamhet.
Utsläpparen betalar
Allteftersom insikten i hur dyrt det är när våra livsförutsättningar försämras av klimatförändringarna kan vi anta att priset på utsläpp stiger och i växande grad märks i samhällets alla aktiviteter. I Europa står den fossila kraftproduktionen för mer än en tredjedel av elmixen. Men ännu viktigare är det faktum att de fossila kraftslagen dominerar den europeiska elprissättningen, för precis som på de flesta marknader sätts priset på el av den sista omsatta volymen. I EU har vi bestämt oss för att utsläpp ska kosta vid utsläppskällan och med den senaste vågen av reformer i december nådde priset på utsläppsrätter i februari 100 euro/ton, en ökning med faktor 17 på sex år. För det europeiska elpriset innebär det att kostnaden för utsläpp för kraftproduktion har stigit från 2 - 5 öre/kWh 2017 till över 35 - 95 öre/kWh idag. Allt annat lika stänger det i Europa dörren till ”lågprisåren” före år 2021. Och Sverige ligger i Europa, vilket tål att upprepas.
Den politiska risken
Energi har alltid varit politik. Det har varit särskilt påtagligt det senaste året. Men politiker är i regel bättre på kortsiktiga beslut än på långsiktiga reformer, något som exempelvis de populära prisstöden visar. Europas regeringar har den senaste tiden lagt mer på energiprisstöd (över 800 miljarder euro) än på utbildning (cirka 700 miljarder euro år 2021). Och de flesta stöden har varit utan motkrav eller med särskild riktning. Med tanke på den omfattande kompetensbristen och behovet av utbildning i samhällets flesta sektorer, också i energibranschen, är det en oroande observation.
I Almedalen förra veckan verkade det som om den värsta polariseringen i svensk energipolitik har lagt sig, vilket är en av många reflektioner vi gör i Energistrategipodden. Det är goda nyheter eftersom konflikten mellan olika kraftslag i stort sett är en politiskt skapad konflikt. I energisektorn och industrin är däremot bilden klar – all kraftproduktion behövs. Ju snabbare den politiska schismen lägger sig, desto större utrymme skapas för pragmatiska beslut. Och kanske kan regeringens proposition i vinter erbjuda en öppning? Annars är det på lokalpolitisk nivå som situationen verkligen ställs på sin spets, och allt fler kommuner och regioner inser att tillgången på effekt och el är förutsättningarna för arbetstillfällen och skatteintäkter.
Oro i träbenet
En av energibolagens stora utmaningar inför hösten är biomassan. Att säkra tillräckliga volymer till låga priser är särskilt svårt i år. Under den globala energikrisen verkade det först som om bränslebenet biomassa skulle klara sig undan utbudsstressen och de kraftiga prishöjningar som drabbade bränslebenen gas och kol. Men det har visat sig vara fel och berodde snarare på att till skillnad från gas och kol, där det dagsfärska återanskaffningspriset på marknaden används i optimeringen, är det ofta anskaffningspriset som används som ingångsvärde för biomassa. Dessutom är marknaden för biomassa mindre transparent och avtalen både upp- och nedströms betydligt mer rigida än i kol- och gasmarknaderna.
Precis som för fossilgasen påverkar bortfallet av biomassa från Ryssland och Belarus volym-och prisbilden. Samtidigt används biomassa som substitut till fossilgas i energikrisen. Lägg till en minskad aktivitet i sågverk och byggsektorn och mindre restprodukter som sågspån, så blir situationen minst sagt prekär. I höst kommer vi på Sigholm därför att ägna mycket tid åt att hjälpa våra kunder med pris-, volym- och tidsriskhanteringen i biomassaaffären, både finansiellt och strategiskt. Det finns mycket att lära av riskhanteringen i kol och fossilgas, men också bästa praxis i utformandet av riskmandaten och kvantifieringen av de risker som ombordas ifall kontraktstrukturerna upp- och nedströms inte anpassas på lämpligt sätt.
Den pågående expansionen i svensk kärnkraft
I motsats till den kräftgång som plågar kärnkraften i Europa har den svenska kärnkraften klarat sig något bättre. I Sverige planeras det för effekthöjningar men också för en omfattande livstidsförlängning av kärnkraften från 60 till 80 år. För de kvarvarande sex reaktorerna betyder det sammanlagt 120 år till av kärnkraftsproduktion vilket är en kraftig expansion. Det ökar också behovet av slutförvaring, något som blivit betydligt dyrare och beräknas kosta 120 miljarder kronor mer än vad som antogs för 20 år sedan.
Energikrisen fortsätter
Relationerna med Europas före detta viktigaste energileverantör Ryssland har inte blivit bättre, snarare tvärtom. Samtidigt har milt väder och tydliga prissignaler resulterat i en bättre situation i gasmarknaden än på länge. Kanske till och med för bra - Europas gaslager är nu 80 procent fulla, jämfört med säsongssnittliga 60 procent fyllnadsgrad. Det innebär att det tidvis kan bli svårt att balansera överskott på gasmarknaden, just därför att gaslagren är fulla och trycket i dem så högt att stora gasvolymer inte kan injekteras. Obalansen kan resultera i kraftiga prisfall på både gas och el. Situationen varar fram till och med mitten av oktober, när uttagssäsongen ur gaslagren inleds. Då är respiten slut och risken för att vi återigen får kraftiga pristoppar ökar signifikant.
Vad kan vi erbjuda?
Sigholm Markets & Strategy gör analyser, långtidsprognoser och klarlägger insikter som stöd i din navigation i systemomställningen. Omvärlden är i förändring, vilket vi belyser i föredrag, workshops och fallstudier. Tveka inte att kontakta oss med dina frågor: https://sigholm.se/erbjudande/markets-strategy
Artikeln publicerades 10/07 - 2023
