När energipriserna var som högst 2022 letade våra folkvalda lagstiftare efter verktyg som kunde absorbera prischockens effekter på samhället. Contracts for Difference (CfD) dök upp som en möjlig lösning och har sedan dess figurerat i debatten. Verktyget som sådant är inte nytt utan har använts länge i Europa för att stödja nybyggnation av vind- och kärnkraft. I de pågående diskussionerna görs många tolkningar på vad CfD egentligen ska uträtta. Ibland framstår förkortningen som ett universalmedel, en lösning på nästan allt.
Exempel på Contract for Difference - Om elpriset är under strike price betalar staten mellanskillnaden till producenten. Om priset är över strike price betalar producenten tillbaka överintäkten till staten.
Källa: Sigholm, House Of Commons Library
Teoretiska aspekter
Det finns flera ekonomiska aspekter som är behjälpliga för att förstå vilken påverkan olika interventioner kan ha på en marknad och var det uppfattade behovet av CfD kommer ifrån.
Marginalkostnadsprissättning på elmarknaden
Elmarknaden är en så kallad energy-only-marknad med marginalprissättning. Elproducenterna får betalt för den energi de producerar, utbudet definieras av meritordningen och efterfrågan av traditionellt sett oelastisk elkonsumtion. Vid budgivningen på elmarknaden exkluderas fasta kostnader eftersom de är sunk cost, en redan spenderad peng som inte fås tillbaka oberoende om beslutet blir att producera eller inte. På elmarknaden får producenterna inte heller betalt för den effekt, rotationsenergi eller andra eventuella nyttor som de tillför elsystemet.
Elnätet i Sverige är definierat som monopol. Det innebär i teorin att elmarknaden på sikt måste kompletteras med investeringsbidrag eller riskdelning för eventuell ny produktion och olika stöd för de förmågor som tillförs systemet förutom energi. Genom stödtjänstmarknader får vissa producenter betalt för nyttor de levererar elnätsmonopolen.
Subventioner förändrar allokeringen av kapital
På alla marknader innebär införandet av en subvention en förändrad allokering av kapital. Om all produktion på en marknad subventioneras innebär det allt annat lika ett systematiskt överutbud. Om en viss typ av produktion subventioneras framför andra innebär det i teorin att den produktionstypen tränger ut andra produktionstyper i större utsträckning än vad annars varit fallet. Som med alla interventioner ökar subventioner den politiska risken överlag, eftersom en intervention ökar sannolikheten att fler interventioner är att vänta.
Systemkostnaden
Teoretisk är systemkostnaden för att producera el på elmarknaden kan anses given. Meritordningen bestäms av vilka kraftverk som fysiskt finns tillgängliga och priset på de olika bränslena där gas, utsläppsrätter och kol är de viktigaste. Priset påverkas också relativt av väder, vatten och vind. Efterfrågan bestäms av konsumtionen i industri och hushåll, där elektrifieringsgrad, konjunktur och utomhustemperatur är viktiga prisdrivare. Elpriset är därigenom förankrat i olika verkliga förhållanden. Hur notan ska betalas är det däremot inte.
Under energikrisen spenderade länderna i EU under en 12-månadersperiod mer pengar på energisubsidier (cirka 800 miljarder euro) än på utbildning (cirka 700 miljarder euro 2021). De flesta subsidier var utan krav på motprestation eller med särskilt syfte, annat än att betala energikostnaderna med allmänna medel i stället för på el- och gasräkningarna.
Även om stora subventioner får konsumenternas räkningar att upplevas som lägre är de flesta konsumenter också skattebetalare. Det finns starka argument som stödjer insatser för att hjälpa särskilt utsatta hushåll, men det förutsätter att krisstöden designas med hänsyn till hushållens grad av utsatthet. Så var de flesta krisstöd inte utformade, däribland de svenska elprisstöden.
Spridda förväntningar på CfD
Vi har identifierat tre olika förväntningar på vad CfD ska fylla för funktion. Det är lätt att önska sig en CfD-konstruktion med flera inbyggda funktioner, men sådana kombinationer riskerar att göra verktyget alltför trubbigt för att uppfylla det tänkta huvudändamålet.
CfD som bidrag till ny produktion
Energy-only-marknaden ger ersättning för rörliga men inte för fasta kostnader. Över tid borde därför nyinvesteringar i kraftproduktion vara lägre än vad som behövs. Rent teoretiskt måste därför någon typ av stödsystem finnas, till exempel elcertifikat, direkta stöd eller riskdelningsupplägg. I Europa kommer CfD troligtvis att förbli ett viktigt instrument för finansieringen av ny kraftproduktion, ett faktum som också Norden behöver förhålla sig till.
Ett annat stödsystem för ny produktion som använts med bra resultat i Sverige är elcertifikatsystemet, som stängde december 2021 när systemets utbyggnadsmål för 2030 redan var kraftigt överutbyggt. Som resultat av överutbyggnaden sjönk priset på elcertifikat som en sten, särskilt när luften gick ur marknaden 2017. En tråkig följd var att många tidiga och små investerare fick svårigheter i det som kom att kallas ”det gröna blodbadet”. Men för skattebetalare och elkonsumenter var systemet prisvärt och överträffade de uppsatta målen.
CfD som elprisstöd
I en föränderlig verklighet förändras marknadspriserna. Dåligt insatta och otursdrabbade kunder far illa vid volatilitet, särskilt när priserna är höga. Lagstiftare kan därför vilja försöka absorbera effekterna med hjälp av allmänna medel och på så sätt mildra symptomen. Men det minskar inte den underliggande volatiliteten. Systemkostnaden hamnar bara på skattsedeln i stället för på elräkningen. Agerandet kan däremot förvärra situationen och i förlängningen förvärra krisen eftersom rätt prissignaler inte längre når fram till berörda aktörer, som ju är de som i slutändan borde vara bäst positionerade att vidta åtgärder. Det går alltså att se volatilitet på två sätt, som ett symptom på underliggande sjukdom som ska behandlas, eller den troligtvis mer pragmatiska och långsiktigt hållbara inställningen att volatiliteten är en naturlig marknadssignal till aktörer om hur de bör agera och vilka förmågor som behövs.
CfD som finansiellt instrument
Det skulle kunna gå att handla och säkra exponeringar med CfD. Men eftersom befintliga CfD ofta är speciellt anpassade verktyg riskerar det att missa själva poängen med terminskontrakt, att de är standardiserade och därför enkelt kan köpa och säljas mellan olika aktörer. CfD idag är ofta någon typ av riktade, bilaterala stödsystem. Introduktionen av mer handel av CfD kanske därför inte bidrar till likviditeten på terminsmarknaden utan kanske tvärtom försämra den.
Felallokerat kapital och malplacerad ambition?
Det som oroar mest med önskan att bota symptomen och grumla prissignaler är att det också grumlar incitamenten att agera på lämpligt sätt eller investera i det som är mest efterfrågat. I sin tur ökar det risken för rubbade kapitalflöden och felallokering av kapital. Den goda intentionen att skydda mot volatilitet riskerar alltså att på sikt att effektivt avväpna konsumenterna som i praktiken tappar makten att förbättra sina egna situationer. Och frågan är om CfD som elprisstöd fortfarande aktuellt i och med vårens lägre energipriser. När minnet av pristopparna 2022 bleknar, förtvinar också drivkraften bakom införandet av nya stödsystem.
Det hade i stället varit önskvärt med en diskussion om hur de verktyg och riskhanteringsprinciper som redan finns kan användas på ett effektivare sätt. Eller för att avsluta med ett citat från Energimarknadsinspektionen från Energiforsk seminarium 9 april: "Hur mycket marknad vi ska ha är ett politiskt beslut. Vi kommer att se till att den marknad som är kvar är väl fungerande".
Vad vi erbjuder:
Sigholm gör analyser, långtidsprognoser och klarlägger insikter som är väsentliga i din verksamhets navigation i systemomställningen. Omvärlden är i förändring och genom föredrag, workshops och längre uppdrag hjälper vi våra kunder att skaffa sig de förmågor som krävs för att lyckas. Om du vill ha mer information om våra tjänster kontaktar du oss enklast via kontaktuppgifterna på den här sidan.
Artikeln publicerades 22/05 - 2024