Väderväxlingen i oktober
Det milda och nederbördsrika vädret som dominerat sedan juli slog i oktober om till kallt och torrt. Medeltemperaturen i Norden var 9 grader Celsius lägre i oktober än i september, ett större temperaturfall än det säsongsmässiga 5 grader. De lägre temperaturerna ökade värmelasten som steg elkonsumtionen med 21 procent.
Figur 1: Väderomslag. Med oktober kom hösten: Nordens medeltemperatur föll 9 grader mellan september och oktober 2023 och elkonsumtionen steg med 21 procent. Dessutom minskade nederbörden.
Förutom kallare blev vädret också torrare. Det fick två viktiga effekter på Nordens vattenkraft: produktionen i vattenkraftverk utan magasin föll och tillrinningarna till vattenkraftverk med magasin minskade. Kombinerat med konsumtionsökningen resulterade det i att vattenkraftsproducenterna återfick priskontrollen över vattenvolymerna, kunde ställa upp vattenvärdet i sina spotbud och optimera kraftproduktionen mot högre priser på terminskurvan. I norra Sverige steg elpriset från intervallet -3 till 12 öre/kWh i början av oktober till 134 öre/kWh den 16 november.
Figur 2: Från forcerad produktion till volymkontroll. När vattenkraftsproducenterna återfick kontroll över vattenvolymerna steg spotpriset snabbt från under 12 öre/kWh till toppen 134 öre/kWh på mindre än en månad, en ökning med faktor elva. Vid pristopparna i SE1 och SE2 priskopplade elprisområdena med den tyska marknaden.
Marginalprissättning råder
Som på de flesta andra marknader sätts elpriset av den sista efterfrågade och producerade enheten. I Europa är de marginalprissättande kraftslagen oftast gaskraft och kolkraft, som dessutom har stigit kraftigt de senaste åren. Det är det elpris som nordiska vattenkraftsproducenter helst vill sälja sina volymer till och det hade de även fått, om transmissionsnätet hade räckt till för att jämna ut priserna mellan elprisområdena och resulterat i priskoppling (price coupling). Priskoppling sker när produktionsöverskottet i ett elprisområde är lägre än den tillgängliga överföringskapaciteten till ett annat. Om kapaciteten däremot inte räcker till eller om produktionsöverskottet är för stort bestäms elpriset i elprisområdena var för sig och överskottet blir inlåst (price decoupling).
Vattenvärdet bestäms av marknaden
Vattenkraftverkens produktion optimeras efter storleken på kraftverkets turbin, mängden vatten som finns i magasinet, förväntad tillrinning och med hänsyn till eventuella andra vattenkraftverk uppströms eller nedströms. Produktionsplaneringen kan delas in i tre perspektiv: Långsiktig, aktuell säsong och kortsiktig.
Den långsiktiga produktionsplaneringen handlar om att få ut så mycket värde som möjligt på tidsperioder över upp till två år. här modelleras vattenkraftverket tillsammans med ingående prognoser på temperatur, nederbörd och elpriser. Storleken på magasin är en begränsande faktor.
Produktionsplaneringen på medellång sikt är planeringen av den aktuella säsongen. Den baseras på nivåer i vattenmagasin, tillrinningstakt, förväntade elpriser och väderprognoser. Målet är att optimera vattenkraftverkets körschema. Prognososäkerheten minskar allteftersom leveransdatumet närmar sig.
Den kortsiktiga produktionsplaneringen görs för kommande dygn upp till en vecka framåt. Körschemat är på timnivå för att få ut så mycket värde som möjligt av de volymer som avsatts till perioden i den medellånga produktionsplanen. Om vattenkraftverket kan spara volymer till tillfällen med högre elpriser värderas vattnet högre även för innevarande period. Produktionen optimeras i huvudsak mot spotmarknaden men också vissa av SvK:s stödtjänstmarknader.
Forcerad produktion eller priskontroll
En vattenkraftsproducent vill helst ha så bra betalt för sina volymer som möjligt. Idag är det priset som sätts av kol- och gaskraften utomlands. Men när överskottet i produktionen är för stort och transmissionsnätet inte räcker till stängs volymerna in och elpriset faller snabbt mot inmatningskostnaden till elnätet runt 1 €/MWh. Om priset faller ännu lägre väljer vattenkraftsproducenten hellre att spilla vattenvolymer förbi kraftverket. Det inträffar oftast under perioder med ihållande blött, blåsigt och milt väder med mycket tillrinningar, god vindkraftsproduktion och låg konsumtion.
Men vid väderväxlingar som i oktober återfås priskontrollen över volymer snabbt, vattenvärdet ökar och vattenkraftsproducenterna justerar upp sina bud på spot- och terminsmarknaderna. Den efterföljande prisökningen blir en överraskning för många, och det är därför som den europeiska marginalprissättningen är så viktigt.
Figur 3: Terminsmarknadshandel med Q1 2024 sedan början av oktober. När prognoser för torrare och kallare väder kom ökade förväntningarna på systempriset för nästa kvartal.
Situationen nu och framåt
Det instängda kraftöverskottet i norra Sverige överstiger ofta kapaciteten i transmissionsnätet söderut. Det har länge resulterat i de lägsta elpriserna i hela EU. Men nu bör den tiden snart vara över, för ingenting stimulerar konsumtionen lika mycket som ett lågt pris. Och elektrifieringsplaner i norr har vi gott om. Ökningen i kraftkonsumtion sker nu snabbare än driftsättningen av ny kraftproduktion och det minskande kraftöverskottet leder till färre timmar med instängd kraft. Det kommer resultera i fler och fler timmar med priskoppling till omkringliggande och högre prissatta elprisområden, vilket sker redan kommande två-tre år. Enligt ekonomisk teori innebär det att den totala välfärden ökar, men för vattenkraftsproducenter och elkonsumenter i norra Sverige kan det bli en överraskning när Sverige blir en del av Europa också elprismässigt.
