Podden där vi utforskar energimarknadens utveckling

Vartannat år gör Energimyndigheten långsiktiga scenarier över energisystemet för att visa på helhetsbilden och möjliga utvecklingsvägar framåt. I år har de använt en analys som dels tittar längs axeln globalisering på ena ledden och miljöhänsyn på den andra. Utfallsrummet blir stor med 220 TWh till 2050 i minsta fallet och 360 i det högsta. I det här avsnittet tittar vi på antagandena bakom analys och vad Martin och hans team hittat för robusta resultat.

Året Kraftkvinna, Ulrika Tornerefelt leder som VD Stella Futura, grundat 2018 som specialiserar sig både på hållbara energilösningar i Afrika och energilager i Sverige. Med över 20 års erfarenhet inom energisektorn driver Tornerefelt företagets mission att skapa utveckla en dynamisk och utvecklande arbetsplats som hjälper till att driva tillgången till pålitlig grön energi. Under hennes ledning har Stella Futura utvecklat innovativa affärsmodeller som Energy-as-a-Service, vilket gör förnybar energi tillgänglig utan höga initiala investeringar. Bolaget har gått igenom några starka år med stor tillväxt i ryggen. Samtidigt möter bolaget och branschen en tuffare verklighet idag och vi resonerar om ledarskapet i dessa olika skeenden. Vilken strategi och förmåga ska man ha för att möta en snabbt föränderlig omvärld?

Martin Rokka, turbiningenjör på Göteborg Energi, diskuterar utmaningar inom kraft- och fjärrvärme. Han lyfter problematiken kring överlämning av ansvarsområden och hur detta sällan sker smärtfritt. Diskussionen berör de ökande kostnaderna för nya anläggningar trots ambitioner att återanvända befintliga system.Martin betonar behovet av standardisering för att minska kostnader och öka effektiviteten, men påpekar att ingenjörers tendens att optimera och skapa nya lösningar ofta leder till ökad komplexitet. Standardisering skulle även förbättra säkerhet och tillgång till reservdelar. Framtida utmaningar inkluderar volatila energipriser, digitalisering och förändrade kundbehov. Martin förklarar hur Göteborg Energi diversifierar sina anläggningar för att hantera osäkerheter och lyfter värmepumpars roll i ett flexibelt energisystem. Avslutningsvis diskuteras potential för biokol och CCS-teknik för att minska koldioxidutsläpp.

Baseload Capital är ett svenskt bolag som fokuserar på geotermisk energi som en koldioxidsnål baslastkälla. De utvecklar projekt världen över där man utvinner värme ur jordens inre för el- och värmeproduktion. Genom att samarbeta med olja- och gasindustrin samt investerare som Bill Gates Breakthrough Energy Ventures, vill de sänka borrningsriskerna och nå skalfördelar i både medel- och högtemperatursegmentet. Med storskaliga projekt i bland annat Island, Japan och USA, anser Baseload att geotermi kan komplettera förnybar sol- och vindkraft och därmed bidra till en hållbar energiomställning på global nivå. I dagens podd möter vi Alexander Helling, bolagets vd, för att diskutera strategi, teknik och vision för framtidens energimarknad.

LKAB, Sveriges statliga järnmalmsproducent, var en av de första aktörerna att beskriva hur de står inför en historisk omställning till fossilfri stålproduktion som drastiskt ökar landets energibehov. I samtalet med energichef Stefan Savonen framkommer att denna industriella transformation kräver omfattande samhällsinvesteringar i elinfrastruktur, transportnät och offentlig service. Hur driver man så komplexa förändringar och vilka hinder stöter de på? Samtidigt påverkas processen av ett förändrat omvärldsläge där kundernas prioriteringar kan ha skiftat från hållbarhet till försörjningstrygghet och kostnadseffektivitet. Vad krävs av bolaget och politiken i ett sådant läge?

Hur kan ett energisystem utformas för att kostnadseffektivt försörja städer i Sverige till 2050? Det är en fråga som Joel Bertilsson, doktorand på avdelningen för energiteknik vid Chalmers tekniska högskola, har undersökt. Genom sin analys och sina antaganden har han identifierat utmaningar för den förbränningsbaserade tekniken framåt. Värmepumpar är i ett elektrifierat scenario mer kostnadseffektiva än fjärrvärme. Men analysen bygger på antaganden som både kan föråldras och kanske till och med bli obsoleta. Hur kan forskningen både se till att visa resultatet för vad det är och samtidigt skapa förståelse för att det just är ett scenario man tittar på? Givet den oroliga omvärlden blir forskningens roll att bidra med faktaunderlag allt viktigare. En stor del av denna diskussion handlar därför om forskningens betydelse, vikten av att arbeta tvärfunktionellt och att vara nära samhällets behov av insikter.

I det här avsnittet av Energistrategipodden samtalar vi med Carl Berglöf, Regeringens nationella kärnkraftssamordnare. Tipsa om personer du vill att vi ska intervjua i podden: https://www.sigholm.se/energistrategipodden Podcasten är producerad av Sigholm - din samarbetspartner med energi i fokus: https://www.sigholm.se/

Energistrategipodden fokuserar på batterier med Emma Hellström, Flower Tech

Försäkringar handlar om att våga ta risk – som att köpa ett hus eller skydda sig mot oväntade händelser. Men i en tid av allt mer extrema väderförhållanden, som bränderna i Los Angeles 2025 och skyfallet i Gävle 2021, blir frågor om vad som är försäkrat och vem som bär ansvaret allt mer avgörande. För försäkringsbolag, vars kärna är att prissätta risk, är det en stor utmaning att förstå hur klimatförändringar påverkar deras verksamhet. I detta avsnitt möter vi Ylva Wessén, vd på Folksam, som försäkrar vartannat hushåll i Sverige. Hon delar sina insikter om klimatförändringarnas effekter på försäkringsbranschen och hur bolagen behöver anpassa sig för att möta framtidens risker.

Den norska regeringen skakades nyligen av en kris när Senterpartiet valde att lämna regeringssamarbetet i protest mot införandet av EU:s fjärde energimarknadspaket. Striden handlar om hur mycket kontroll Norge ska ge upp över sin energipolitik och vilka konsekvenser det får för elpriserna. Statsminister Jonas Gahr Støre svarade med ett nytt förslag: ett fast elpris på 40 öre per kWh – en åtgärd som fått både hyllningar och skarp kritik. Vad innebär detta för Norges framtida energimarknad? Hur påverkas resten av Norden? Och kan Norge verkligen avskärma sig från europeiska elpriser? I detta avsnitt diskuterar vi med nationalekonomen Nils-Henrik von der Fehr om den politiska stormen, marknadens reaktioner och vad som kan hända härnäst.